Mjaha?

20131210-152854.jpg

Hur var det här då? Jo tack, jag lever. Jobbar massor och resten av tiden försöker jag övertyga familjen om att jag inte är komplett oduglig vilket är svårare än jag kunnat föreställa mig. Det är tungt att komma till insikt med att man under all den tid då man försökt göra det bästa för dom man älskar, totalt lyckats med konststycket att göra tvärtom. Det där med att göra rätt är fan inte helt lätt.

Det värsta just nu är nog att jag inte kan ställa allt till rätta på det sätt jag vill och på den tid jag själv önskar då jag har förpliktelser på jobbet som jag inte bara kan släppa och jag är grymt orolig att om det inte redan är försent att göra allt rätt redan nu, att det kommer att vara det när jag väl lyckats komma dit jag jobbat för att vara. Den känslan är en absolut mardröm.

Så gott folk, efter ett och ett halvt år i tystnad, detta är mitt liv just nu. Hoppas ni som ”följt” mig har lyckats bättre..

Och Milla, jag älskar dig..

Kommentera