Jobb är ingenting du får – utan något du skapar och skaffar dig själv. Först börjar man med att skaka av sig sin fin-i-kanten-rock och lata attityd och sedan använder man sina två ben och går gata upp och gata ner och knackar på hos alla butiker och restauranger.

Fan så riktigt, har nog inte träffat någon med den inställningen i min umgänges krets. Dom flesta jag känner sitter på arbetsförmedlingens hemsida, skickar iväg ett mail och om dom verkligen jobbar på plus poäng så ringer dom det obligatoriska uppföljningssamtalet, ett samtal som aldrig resulterar i mer än ett ”-Ja, vi har fått in din ansökan. Ring inte oss, vi ringer dig!”

Det finns förmodligen tio tusentals ungdomar som gör precis vad linda skriver ovan men det finns förmodligen minst lika många som inte gör det, att verkligen gå runt och knacka dörr hos företag och söka jobb ansikte mot ansikte är efter personliga erfarenheter awesome! Allt verkar ju idag kretsa kring telefon, e-post och arbetsförmedlingen (som ändå aldrig leder någonstans) m.m. Alla jobb som jag har haft (utom ett) har jag fått via direkt kontakt, alltså att jag sökt upp arbetsgivaren i person och pratat med dom.

Sen att unga skulle vara lata och fina i kanten, sure det stämmer nog också på en hög men det är däremot något jag inte känner igen. Dom jag känner tar vad som bjuds så att säga, sen om det är vd för ett media företag eller städare spelar ingen större roll.

Upptakten till denna nya modell av semisub Mercedes: Sonen hade lånat bilen av sin pappa för att sjösätta en vattenskoter vilket uppenbarligen gick så där, ett litet bevis på att murphys lag även gäller dom med pengar, skönt!

– Huvudsaken är att ingen blev skadad, säger pappan till aftonbladet.se
Snäll pappa, undrar om det lät så privat också

5 saker sin jag skulle kunnat vara glad/tacksam över:

• att våra kunder inte kan hänga upp sina overaller, har blivit sjukt snabb på att göra det själv nu, kanske skulle vara nått att vara glad över?
• att jag inte har några vänner som bara ringer eller kommer förbi för att prata eller kolla på film eller liknande, blir ju liksom aldrig störd?
• att jag och min sambo sover i en så pass trång och obekväm säng att man drar sig för att lägga sig på kvällarna, dygnet blir så mycket längre..
• att min blogg knappt har några läsare alls, ingen press att skriva relevanta inlägg, awesome?
• att jag nu suttit nästan två timmar utan att komma på en femte sak som jag skulle kunnat vara glad över, ett steg i rätt riktning kan tyckas men jag känner mest apati :/

Så, där har ni den, alla trogna läsare, tisdagslistan..

Ok, dagen kunde ju börjat bättre. Vaknade ca 30 min innan jag skulle vara på jobbet, kastar på mig kläderna och far iväg som ett skott. Ingen lunch med mig så innan jobbet skulle jag hinna in och köpa lite mat på Coop i huddinge, nått som brukar ta 2 minuter men bara för att jag skulle öppna idag så var kön tillsynes oändlig! Härligt..
Kom till slut till jobbet (ca 5 min sen) och bara för att allt ska vara lite extra jävligt när man är sådär gött stressad så är ytterdörren låst, och Henrik har ingen kod. Börja ringa runt och ingen svarar, fick till slut tag på Elliot som gav fel kod men det var bara att byta ett par siffror så funkade det

Våran underbara receptionist Maria.

Väl inne så braka dagen igång på studs, det har ringt och vi har haft kunder från 10:45 i en aldrig sinande ström, it’s awesome! Receptions jobbet är super! Men jag måste bara säga att jag har all respekt för Maria som normalt står i receptionen, hon svarar i telefon, tar betalt, skickar mail, fyller på kylen, städar, och allt detta samtidigt, när man kollar på henne när hon jobbar så flyter allt bara på utan några som helst problem, så funkar det inte riktigt för mig, multitasking är nått jag måste bli bättre på iallfall.  Men jag jobbar på det och hitintills har det funkat bra Dagen till ära har vi en praktikant också, herr Cenny (min systerson) är här och mekar lite gokart och försöker lära sig systemet, han har redan fixat 3 gokarts. Han är bra han.

Känner mig lite så där löjligt små lycklig idag, vet inte riktigt varför men det kan vara för att jag är ledig imorgon Så ikväll blir det tv spel och popcorn för hela slanten Nu ska jag fortsätta med receptionistandet, tjing.

Förbluffande å se alla olika variationer av en så banal och enkel sak som att hänga upp en overall, tror vi får ta med det i säkerhetsbriefingarna..

Ny arbetsgivare, ny bostadsort och med det nytt liv(?) Njae kanske inte, sliter fortfarande håret av skallen p.g.a. ekonomin och fallerade privatliv, inget verkar kunna gå enkelt var det någon som sa!

Lite om nya jobbet då.

SMC Gokart Västberga var det ja, jobbat snart en månad som banpersonal, ser till att kunderna får en nice upplevelse helt enkelt. Som banpersonal håller man ordning på banan, soppar när det behövs, servar gokartar när det behövs och liknande, främsta arbetet består i att ta hand om kunderna och hjälpa dom på med skyddsutrustning, berätta om regler och säkerhet m.m. Ett serviceyrke helt enkelt, som alla andra

Fördelen är förstås att gokart körning ingår i jobbet, nått som jag noterat att man blir ganska så trött på väldigt fort, drar mig nästan för att köra om jag inte måste, och då ar jag bara jobbat knappt en månad. Men ibland är det skoj att ta ett varv bara för att  Har just nu personligt bästa på 25,8 sec runt banan, rekordet ligger på 24,8 och innehålls av Sebbe, Smc’s alldeles privata lilla slav

I övrigt så är det ett nice jobb, gankska fritt och man möter sjukt mycket mäniskor, och väldigt olika människor, allt från ”förorts kickers” till ”city brats” och allt däremellan. Dagarna är ioförsig lite långa, börjar 10:00 på morgonen och åker hem 21:30-22:00 på kvällarna så man är ju hyfsat slut men det kompenseras med mycket ledighet.

Privatlivs update:

Som ni kanske redan förstått så har jag trotts vad jag skrev i förra inlägget för ca 3 ljusår sedan hamnat i Stockholm, en stad som tagen ur dante’s inferno om man jämför mot Malung, men vill mitt hjärta bo här så lär jag väll toffla efter då :/ Hampuz har börjat skolan, Novali väntar på dagisplats och Milla jobber lite då och då tills det att Nova fått dagis.

Vi bor hela bunten hos min mor och far i Tullinge, utrymmena är det inge fel på men jag saknar alla våra möbler och grejer som fortfarande är kvar i paradiset (Malung), för vi flyttar inte som normala människor vi, man kan säga att vi håller på flytta eller att vi ska flytta, är inte riktigt säker på vilket än. Vi är i alla fall skrivna i Stockholm. Nått som helt apropå gjorde att bilförsäkringen skenade, verkligen! Den mer än fördubblades från det att vi var skrivna i Malung. Min lilla fula Suzuki Baleno med drygt 90 hk gick från att kosta min ca 4000:- hel år och helförsäkrat till drygt 4500:- hel år och HALVFÖRSÄKRING! Det om nått är absurt mina vänner.

Föresten, Hampuz har fått en liten ATV av farbror Öhman, och en minimoto! Bortskämd? Jupp som få men han är lika lycklig för det, om inte lyckligare

1. Ringde till chefen för att få bekräftat att jag börjar vecka 30 igen efter semestern, men så kanske det inte blir. Med lite otur (mm min kompis liksom) så kanske jag inte kommer få komma tillbaka till jobbet förens i september då det inte finns jobb så alla behöver vara inne.
Detta har jag tyvärr inte tagit i beaktande vid mina privata budgetförhandlingar kan jag säga. Kan bli ren katastrof om det vill sig riktigt illa

2. Milla gjorde just klart att om hon får jobb i Sthlm så sticker hon. Jag har ju inge koppel på henne på nått sätt så hon är givetvis fri att göra som hon vill, och självklart ska hon göra det hon mår bäst av, jag vill ju inge annat än att hon ska vara lycklig. Problemet är bara att om hon flyttar till Sthlm så är det vi har inte längre “det vi har”. Jag ser tyvärr ingen fortsättning på vårat förhållande om det scenariot blir verklighet, och det av en hel hög olika anledningar (som jag ska bespara er från, också det av en hel hög olika anledningar). Hon trivs inte längre i Malung och det kan jag väll förstå. Hon verkar dock inte förstå att en flytt till Sthlm är ganska orealistisk för mig av en del av den hög av olika anledningar som jag inte gick in djupare på ovan.

Allt känns jävligt mörkt just nu, vart inte alls den sommaren som jag föreställde mig att det skulle bli. Ovetskap är och förblir ett helvete, vetskap är inte mycket bättre det heller tyvärr. Jag blir så jävla ledsen, inte sur (det funkar ju inte), ledsen..

BTW, Grooveshark FTW!!!

Andra saker som torterar min själ just nu är begreppet “lycka”, framtidstro och pengar. Dessa hänger i stort sett ihop och tillsammans bildar dom ett gigantiskt orosmoln i min hjärna, ett ställe som annars brukar vara hyfsat tomt.
Om man till att börja med tar “lycka” så undrar ju jag hur en vanlig dödlig kan förvärva denne ospecificerade form av, ja vad det nu egentligen är? Jag har svårt att tro på den nämligen. Men bara för att gå mot min egen tro här (den om att “lycka” egentligen inte finns) så känns det som att pengar och framtidstro skulle kunna vara två av många kritiska beståndsdelar i just “lycka”. Mitt liv brista dock på båda dessa delar, samt många andra.
Bristen på framtidstro kommersig av, låt oss säga instabiliteten runt både jobb och privatliv. Jobbet känns väldigt osäkert, det enda jag vet nu är att jag blir kvar till den 15 maj, men efter det så har jag ingen aning och tyvärr verkar chefen inte heller veta hur det blir. Milla gör sin sista dag på jobbet idag så från och med imorgon är hon arbetslös vilket har en direkt inverkan på ekonomi frågan. Privat kan man väll också säga att det är lite stormigt, till viss del p.g.a arbetssituationen och ekonomin men även p.g.a andra saker. Så på ett sätt kan man säga att allt hänger samman, nån form av livets sjuka humor eller nått.
Jag skulle kunna gå långt mycket djupare i det här jobb och privatlivs grejen, men här någonstans hamnar vi återigen uppe vid “Mina åsikter och tankar om random saker känns helt ovidkommande och blotta tanken på att någon skulle bry sig ens det minsta om vad jag känner, tycker eller tänker känns smått absurd och lite rubbad.” så jag lämnar dom punkterna som dom är och lämnar plats får något mer intressant: Madeleine och Jonas har gått isär, how about that?

Under tiden jag har lyckats peta ihop detta fullt ovidkommande inlägg har 2 civilisationer fötts, utvecklats, dött och blivit bortglömda för att till sist grävas fram av ett par nördiga arkeologer från Finland, så hårt försöker jag, förstår ni?? FML

Jag kommer ihåg första gången jag använde en kondom, jag var runt sexton år. Jag hade gått till affären för att köpa ett paket kondomer och bakom disken stod en söt tjej. Hon såg att det hela var nytt för mig och hon fråga om jag visste hur jag skulle ta på mig en kondom. jag svarade ärligt:

- Nej.
Så hon öppnade paketet, tog ut en kondom och drog den över tummen. Hon sa att de skulle sitta tajt och säkert. Jag såg nog fortfarande förvirrad ut, så hon tittade sig runt i den tomma affären.

- En minut, sa hon, och gick till dörren och låste den. Hon tog min hand och ledde mig till ett litet rum. Hon knäppte upp sin blus och tog av sig den. Sen tog hon av sig sin BH och lade din vid sidan av.

- Gör det här dig upphetsad? frågor hon.
Jag var så överraskad att allt jag kunde göra var att skaka på huvudet. Hon sa sedan att det var dags att sätta på kondomen. När jag tog på mig den så tog hon av sig sin kjol och sina trosor och lade dem på ett bord.

- Kom igen då, sa hon, vi har inte hur mycket tid som helst. Så jag klev på henne. Det var så underbart att jag helt plötsligt inte kunde hålla tillbaka utan POW, det var klart på ett par minuter. Hon tittar på mig med ett flin och frågade:
- Tog du på dig kondomen?
- Så klart jag gjorde, svarade jag glatt och höll upp tummen för att visa henne…